Solen skiner, labbrapporten är typ klar, skenan över knät är borta, köttet är marinerat, tzatsikin är färdig, vinet står på kylning, håret är relativt nyblekt, solbrillorna i pannan, GT:n är blandad, kall, och i min hand.

Om inte detta är livet, tell me what is.

Jag skulle vilja hålla ett riktigt eldtal nu som är genomtänk och befriande, men jag kommer inte på något. Så istället ger jag er det här:



Jag hoppas vi ses någonstans i dimman som ligger över den bästa helgen på hela jävla året. Nu är det Kvalborg och Valborg mina vänner, NU ÄR DET FEST!

Kommentera

Publiceras ej