Mina inlägg på bloggen denna sommaren har som vanligt inte blivit så många som jag hade hoppats. Jag har inte heller skrivit så mycket som jag hade hoppats, utan inläggen har mer bestått av en bild och några korta rader. Jag tänkte nu kompensera något för det. Något.
 
Det är nämligen så att jag har jobbat ganska mycket i sommar, varpå jag inte riktigt har haft tid att starta upp min dator (som för övrigt tar ca 2,34 timmar på sig att starta upp numera) och skriva av mig. Jag har verkligen gillat mitt jobb som avbytare på Lundby. Det har varit helt fantastiskt roligt och lärorikt, och jag tror att jag fått upp ögonen ytterligare ett snäpp för kor. De är otroligt mysiga och trevliga att jobba med! 
Extra roligt blir det ju när man jobbar mycket och lär känna var och en av dem. För det gör man ju faktiskt. 
 
I början av sommaren kände jag mig otroligt osäker på vad bossen på jobbet tyckte om min arbetsinsats, och fler än en gång kände jag mig dålig och det kändes som att jag underpresterade vilket gjorde mig otroligt frustrerad. Men ju mer tiden gick desto mer insåg jag att bossen nog var lite nöjd ändå. Olika människor har ju bara olika sätt att visa och säga saker på. Så efter ett tag kändes det riktigt bra och nu funderar jag inte lika mycket på prestationen längre. Ännu bättre blev det när bossen frågade om jag möjligtvis kunde tänka mig att jobba kvar lite grann höst, någon/några kvällar i veckan. Så helt missnöjd kan ju inte bossen vara ändå ;)
Jag tyckte ju såklart att det var otroligt roligt och är självklart intresserad av att jobba där även en del i höst. Kan ju inte lämna alla mina nyfunna vänninor sådär vind för våg bara.
 
På tal om jobb fick jag ett sms från min tränare om ett jobb på en ridskola inte så långt härifrån, de behövde någon som kunde jobba ungefär varannan helg och hoppa in lite vid behov. Så jag ringde bossen på ridskolan och snackade lite och i tisdags var jag där och hälsade på. Det verkade uppstå tycke från båda håll och innan jag hade satt mig i bilen för att åka hem så hade jag både fått ett till extra jobb och blivit välkomnad som en i gänget på ridskolan. Otroligt kul!
Och lite stolt över sig själv blir man nog ändå. Någonting måste man ju göra rätt när det blir på det här viset. Eller?
 
Så i höst blir det full rulle. Då ska jag inleda terminen med att plugga två månader på 100 % (hästkurs, yey!), samtidigt som jag har tre extrajobb. Ska bli spännande!
 
Sen kommer jag förhoppningsvis påbörja min E-uppsats i November, jag trodde ju att jag hade mitt på det torra i våras när jag hade pratat med en professor på skolan som skulle ordna ett exjobb till mig, men det sket sig i sista stund så just nu står jag utan. Men jag är inte orolig! Jag har redan hört av mig till lite olika personer och det verkar lösa sig otroligt smärtfritt. Svenska Hästavelsföreningen hade lämnat in lite förslag på vad dem är intresserade av att få uppsatser skrivna om och ardennerhästföreningen hade tydligen också något på gång som de ville ha hjälp med. Så det är tydligen bara att välja och vraka! Ska bli så kul att få skriva om hästar, jag som älskar hästar så mycket! 
Jag fick också tipset att vänta och snacka med lite professorer under hästkursen för att kanske få nys om fler roliga projekt som jag kan vara med på. Det kändes otroligt skönt för då behöver jag inte känna mig stressad eller pressad :) 
Känns skönt att saker och ting löser sig! Samtidigt ser jag slutet på tunneln. Jag är snart en färdig agronom. Bakad i över fem år så är jag snart klar, färsk och sugen på att se mig omkring.
 
Du kanske undrar nu hur det kommer sig att jag har tid att sitta här framför datorn idag och skriva en massa? Jo, det är nämligen så att efter att ha haft en enda ledig dag på 25 dagar så tog jag lite slut. Igår brakade jag ihop och fick feber, men eftersom bossen oturligt nog var på resande fot t.o. m. igårkväll så fick jag bita ihop och åka och jobba igår. Det gick ganska bra ändå faktiskt, men min kropp var ordentligt förbannad när jag kom hem på kvällen.
Och här sitter jag idag. Hemma i soffan. Har sovit sedan i morses och nu är klockan ungefär 16.30. Kanske behövde jag vila upp mig lite grann. 
I helgen är jag ledig och faktum är att jag bara ska jobba måndag morgon också, sen var tanken att jag skulle ägna all min tid och kraft åt tentan jag ska skriva den 29e Aug. Men så fick jag jobb på en ridskola och ska jobba onsdag eftermiddag också. Och så skulle jag ju hälsa på mina föräldrar en gång innan skolan drar igång igen. Och så ville ju Mannen åka till Gekås (vilket jag vet att han djupt och bittert kommer ångra) eftersom han aldrig har varit där tidigare. Och så var det ju den där kräftskivan också. Och den där hästen jag har gått och kärat ner mig i. 
Jaja, vi får se hur det blir med tentaplugget. Just nu vill jag bara vara ledig. Jobba sju dagar i veckan nästan hela sommaren är kanske inte mitt smartaste drag när jag känner mig lite skoltrött.
Men vad gör man inte.
Cash is king.
 
Sammanfattande bilder av känslan jag har i kropp och huvud idag:
 
 
 
 
Puss!
 
 
Jag är så jävla trött på att vara student. 
Alltid stressad, alltid ligga efter, alltid ta igen om man har missat minsta lilla minut av något.
 
Det är ju ett faktum att man måste ta igen allting man har missat och så länge man är hemma  kommer ju allting bara läggas på hög och man måste ta igen allting samtidigt som man läser kurserna på helfart. Man kanske skulle kunna ta igen det man har missat i sommar när man har sommarlov? Ja det hade varit något. Men det har man ju inte råd med? Att vara helt utan inkomst hela sommaren för att man ska ta igen det man missade när man var sjuk?
Så naturligt så blir man ju otroligt stressad av att vara hemma och känna hur man halkar efter, så jag har försökt sitta någon timma om dagen när det har kännts lite bättre bara för att inte komma efter för mycket. 
Det gjorde att min läkare inte kunde sjukskriva mig på heltid, för om det då registreras någon inlämning så ses det som att jag luras och kan då bli av med min inkomst. Så hon sjukskrev mig på 75 %. 
Jag skulle ringa försäkringskassan igår för att det inte ska bli något strul med pengar nu när jag inte kan delta 100 % i de kurserna det var tänkt att jag skulle gå nu. 
Så när jag ringde igår så sa dem att nej, så kan man inte göra när man är student. Man kan göra så oavsett vilket annat yrke man har, men absolut inte när man är student. Då gäller ENDAST sjukskriven/inte sjukskriven. GAAAH.
 
Så vad händer nu? 
Jo, nu kommer jag att återigen bli sjukskriven på 100% och FÅR INTE lämna in något arbete även om jag känner mig lite bättre en dag. Jag FÅR inte motverka att jag hamnar efter i skolan. Jag ska bara ligga här och bli mer och mer stressad för varje dag som går, ligga här och se högen med kompletteringsuppgifter växa och växa och växa.
 
Tack Försäkringskassan, för all hjälp. Och tack samhället, för att det är anpassat till alla oavsett arbete/studier.
Och till sist, stort tack till min kropp, för att jag inte längre kan lita en sekund på dig och för att du för tillfället förgyller mitt liv med stress, panik och smärta. 
 
 
Tankar, selfie, sjuk,
Vi har ju fått ett nytt ord! Eller, flera stycken egentligen, men i det här inlägget tänkte jag hylla framförallt ett av dem. Selfie. 

Selfie, är en bild som man tagit på sig själv och jag har, ordet till ära, tagit några selfies. Jag tänkte ge min egen tolkning, men sen kom jag på att det finns ju faktiskt folk som missbrukar ordet och bilden. 
Jag har, gemensamt med många andra gissar jag, ett antal vänner som lägger upp bilder på sig själva (antagligen för att de vill ha kommentarer som "OMG va snygg du är!" eller "sötaste!" eller "ligga?") tillsammans med en kort text som egentligen inte har något som helst med bilden att göra. Låt mig demonstrera.

Tråkigt väder ute idag.

Trött tjej idag!

Tråkig föreläsning!


Det var det. Nu har jag fått lite utlopp för mina känslor. 

Och här kommer min egna version av the selfie








Ligga?
Annie, jag, selfie,